Två av tre familjer sparar regelbundet till barnen

I undersökningen, som gjorts av Temo, har drygt 1 000 familjer med barn under 18 år intervjuats barnens finansiella sparande.
De flesta barn har ett sparkapital. Bara 4 procent svarar att barnet inte har något kapital. Knappt 30 procent har ett kapital som är mindre än 5000 kr. 5 procent har ett kapital större än 100 000 kr. Det genomsnittliga sparkapitalet är 30 800 kr.

– Det är bra att så många barn har ett sparande. Genom att se hur föräldrar och andra sparar åt dem lär de sig hur viktigt det är med sparande, säger SkandiaBankens privatekonom Annika Creutzer.

Första barnet i en flerbarnsfamilj är vinnare. Det barnet har ett sparkapital på i genomsnitt 33 900 kr. Det är 1 800 kr mer än barnet i en enbarnsfamilj. Andra barnet i flerbarnsfamiljen har också relativt mycket, 26 700 kr. Men att vara nummer tre eller fyra är inte lika givande. Där är genomsnittet 16 000 kr respektive 9 900 kr.

Föräldrar som har fått sitt första barn efter de fyllt 25 år, har uppgett ett större sparkapital för sina barn än genomsnittet.

– Det är intressant att konstatera att nivån på sparbeloppet, och om sparandet är sporadiskt eller regelbundet, inte står i någon tydlig relation till föräldrarnas inkomster. Det är därmed inte så mycket en inkomstfråga som en attitydfråga, säger Annika Creutzer.

Två av tre hushåll sparar regelbundet till sina barn. Ungefär 5 procent sparar inte och resten sparar sporadiskt. Det genomsnittliga sparbeloppet vid regelbundet sparande är 440 kr per månad, d v s 5 280 kr på ett år.
När föräldrarna sparar sporadiskt blir det genomsnittliga sparbeloppet däremot bara 1 930 kr per år.

– Om föräldrarna sparar regelbundet blir med andra ord barnen vinnare, säger Annika Creutzer.

På frågan hur stor del av hushållets totala sparande som går till barnens sparande svarar 44 procent att andelen är minde än 10 procent. 24 procent svarar 10-25 procent. I 4 procent av hushållen går allt sparande till barnen. Det är framför allt i hushåll med låga inkomster.

– Dessa hushåll borde försöka att även ha ett eget buffertsparande. Händer något så drabbas i praktiken hela familjen, även barnen, säger Annika Creutzer.
Det är framför allt föräldrarna som sparar till barnen. Mor- eller farföräldrar bidrar bara till barnens sparande i en fjärdedel av familjerna.

– Detta bekräftar vad som kom fram i vår Seniorbarometer i våras. Barnbarnen är inte prioriterade när det gäller sparande i mor- och farföräldragenerationerna, säger Annika Creutzer.

Barnen sparar också till sig själva. I sex av tio hushåll med barn 12 år och äldre har barnen ett eget sparande. Hur mycket barnen sparar varierar kraftigt. 9 procent har sparat 400 kr eller mindre under det senaste året. Men var fjärde har sparat 2 500 kr eller mer.

Barnbarometern mäter också sparmålen. Här har föräldrarna fått svara spontant och de har fått ange flera mål. Det allra främsta sparmålet är barnens framtida boende. Hälften av alla familjer har detta mål. Intresset är något större i storstadsregionerna än i glesbygd. Däremot är det intresset ungefär lika stort i alla inkomstklasser.

– Jag fastnade särskilt för en kommentar från en förälder ”Bostaden ska vara något som de kan köpa och slippa hyra som vi gör”. Det visar att många föräldrar sparar till barnen för att de ska få det bättre. Det ser jag som förklaringen till att storleken på sparandet inte står i proportion till inkomsten, säger Annika Creutzer.
Det näst största sparmålet är körkort (37 procent) följt av framtida studier/utbildning/studieskulder (23 procent). Startkapital anger bara 11 procent och framtid/långsiktigt sparande/buffert anger 6 procent.

– Det visar att föräldrar i stor utsträckning vill styra hur barnens sparpengar används.

Knappt hälften av familjerna väljer att ha barnens sparkapital på sparkonto i bank. De som väljer bankkontot kompletterar inte med andra sparformer. 31 procent har valt aktiefonder men av dessa så är det en tredjedel som även väljer någon annan sparform. Även de som väljer blandfonder, räntefonder, aktier och obligationer har i stor utsträckning flera sparformer.

– Med tanke på att sparande till barn sker under lång tid kan det vara klokt att kombinera flera sparformer. Räntebärande för tryggheten och aktier i någon form för möjligheten till bättre avkastning, säger Annika Creutzer.

Trots att den framtida bostaden är det främsta sparmålet är bosparande inte någon populär sparform. Bara 3 procent använder denna sparform.

– Det är klokt med tanke på att bosparande ofta gäller köer till nybyggda bostäder. De blir vanligen allt för dyra för ungdomar. Dessutom kan ett bosparande vara förknippat med extra avgifter som tär på sparkapitalet. För ungdomar är det bättre att spara med målet att få så bra avkastning som möjligt på pengarna och sedan köpa en ”begagnad” lägenhet med lägre pris än en nybyggd. Däremot kan bosparande vara en bra sparform för äldre som vill få tillgång till en nybyggd seniorbostad, säger Annika Creutzer.

Slutligen har Barnbarometern mätt hur sparandet har påverkats av att arvs- och gåvoskatten togs bort vid årsskiftet. Bara 4 procent anger att de förändrat sparandet. 3 procent har ökat sparandet och 1 procent har minskat det.

– Vi trodde nog att det skulle ha påverkat mer. De som hållit sig under gränsen 10 000 kr i gåva per mottagare och år kan ju numera ge mer om man vill. Samtidigt har behovet av att dela ut pengar till barn och barnbarn för att minska den framtida arvsskatten försvunnit och därmed tagit bort behovet av en del gåvor, säger Annika Creutzer.